- Undrar hur det hade känts att krama om honom på riktigt en gång?
Inte det där stela, halvhjärtade hälsningskramandet man växlar med bekanta då, en riktig kram.
Typ inte släppa med en gång, bara stå så en stund.
Säkert svingôtt!
Men det kan jag ju inte göra, känner honom ju knappt.
Han fryser ju!
- Kan han gott göra om han ska envisas med den där patetiska skinnjackan. Som inte ens är av skinn!
Pinsamt att han inte växer upp, klipper sig och skaffar en varm jacka, han är ju över fyrtio.
Och så ser han sådär jävla dumnöjd ut också!
Usch! Jag vill gå nu. Tur man inte behöver umgås med idioten.
Lustigt hur olika personer styr tankarna i helt olika banor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar